Jaha, då präntar jag ner mina första ord i en Blogg!!

Jag älskar ord, speciellt att prata ord, många ord kommer forsande ur min mun. Det vet alla som känner mig.

Sen är det inte alltid så väl genomtänkta ord som rinner ur mig men många är dom.

 

Min Blogg fick namn efter min kära häst som jag fick glädjen att vara tillsammans med i 10 år. Ett litet arabsto som hade blivit besstulen sin fria vilja och vårt arbete tillsammans att återskapa förtroende och vänskap. Hon lärde mig så mycket om meningen med livet och vad som är viktigt. Vi var två trasiga själar som möttes och vi hjälpte varandra att hitta en mening med livet med full respekt för våra personligheter. En otroligt jobbig men underbar resa som tyvärr tog slut alldeles för fort. Cisoraya blev 19 år. Saknar henne mycket.

 

Många av min vänner tycker att jag ska skriva en bok, men det känns så övermäktigt att jag kroknar vid tanken.

Därför har Bloggandet lockat mig eftersom det inte är så högtidligt eller krävande som en bok.

 

Min Blogg kommer bara att innehålla tankar och funderingar som finns hos mig, vad som rör sig i en 50-årings huvud. Ingen konkret fakta utan bara egna erfarenheter och tankar.

 

Jag kommer att skriva mycket om hur det är att vara barn och växa upp i ett religiöst hem, att ta sig ur en sekt, religion, politik, djur och mycket annat.

 

En liten trevande början, jag hoppas att jag växer med uppgiften. Att det blir en lättläst Blogg med både allvar och humor.